Belöningsbaserad hästträning – vad det är och vad det betyder hos oss

På Trällekilla har vi kommit en god bit på väg i omställningsarbetet till belöningsbaserad hästträning. Här berättar vi vad det innebär för hästarna, för dig som rider hos oss och för hur vi arbetar i stallet varje dag.

Vad är belöningsbaserad träning?

Alla djur, människor också, upprepar sådant som lönat sig tidigare. Om ett beteende följs av något önskvärt blir det vanligare. Det kallas positiv förstärkning och det är den principen belöningsbaserad träning bygger på.

I praktiken betyder det att hästen får en matbelöning när den gör det vi tänkt oss i träningspasset. Precis i det ögonblick hästen gör rätt använder vi en markör, till exempel ett klick, och sedan kommer belöningen. Markören talar om för hästen exakt vad det var som gav belöning. Så lär sig hästen steg för steg och den lär sig att det är roligt och tryggt att samarbeta. Samma sätt att träna används i modern hundträning och med djur på djurparker.

Mycket av traditionell ridning bygger på tryck och eftergift (ibland kallad lättnadsbaserad träning). Ryttaren lägger ett tryck med skänkel eller tygel och släpper när hästen svarar. Hästen lär sig att svaret tar bort trycket. Det fungerar och det är så de flesta av oss har lärt oss rida.

Vi rider fortfarande med tryck och eftergift på Trällekilla, men vi är noga med att skapa upplägg där det är lätt för hästen att göra rätt. Om hästen inte svarar ökar vi inte trycket, utan frågar på ett annat sätt. Skillnaden mellan metoderna är vad hästen lär sig att arbeta för. Vårt mål är upplägg där hästarna arbetar för att få något bra, inte för att slippa något.

Det här behåller vi

Det som gör en ridskola bra står kvar:

• Säkerheten och de tydliga reglerna runt hästarna

• Strukturen och rutinerna i varje pass

• Undervisning i grupp

• Gemenskapen i stallet

Det som förändras är innehållet i träningen. Ramarna runt omkring är desamma.

Hästen i centrum

Vi ser oss som en hästskola, inte bara en ridskola. Alla som rider hos oss lär sig läsa hästens signaler, både vad som tyder på avslappning och nyfikenhet och vad som tyder på att något är obehagligt eller stressande. Det är hästens signaler som styr vad vi gör härnäst.

När något inte fungerar letar vi orsaken i situationen, inte i hästen. En häst är inte envis, lat eller dominant. Den gör det som har lönat sig för den tidigare. Därför ligger ansvaret hos oss människor, hos instruktören och hos eleven, aldrig hos hästen.

Hästen får säga nej

Frivillighet är en grundsten. I de pass som är helt belöningsbaserade bär vi gula reflexvästar. Då vet hästen vad som gäller. Om en häst säger nej ser vi det som information: något behöver

ändras, kanske uppgiften, miljön eller hur vi frågar. Vår erfarenhet är att hästar som vet att de blir lyssnade på blir tryggare och trygga hästar är säkrare att vara runt.

Så går en belöningsbaserad lektion till

Lektionerna är fortfarande i grupp, men en kväll hos oss ser lite annorlunda ut än du kanske är van vid. Vi börjar ofta med torrträning: eleverna övar rörelser och tajming utan häst, till exempel med en kompis som spelar häst. Att veta hur man gör något och att kunna göra det i rätt ögonblick är två olika saker, och det är lättare att öva tajming när man inte har en riktig häst bredvid sig som kanske gör annat än det man tänkt sig.

Alla i gruppen har något att göra hela tiden. Den som inte tränar häst just då tränar på att observera hästen och de andra, eller hjälper kanske till med något.

Belöningsbaserat för människorna också

Det som fungerar för hästar fungerar för människor (och andra arter!). Det börjar med miljön. Vi gör det lätt att göra rätt: tydliga upplägg, samma struktur varje gång och en miljö där det syns vad som ska hända och var saker finns. När man vet vad som förväntas blir det lättare att lyckas och lättare att känna sig trygg.

Instruktionerna är konkreta och handlar om vad du ska göra, inte vad du ska låta bli. När vi tränar tränarfärdigheter får du direkt feedback på det som blev rätt, precis som hästarna.

Omställningen tar tid

En del hästar som är vana vid tryck och eftergift säger nej i början av de belöningsbaserade passen, när trycket inte längre finns där. Det är väntat. De behöver tid att upptäcka att det nya lönar sig. Även för oss människor kan omställningen väcka tankar om hur vi har gjort tidigare. Vi tar det i den takt som hästarna och vi människor klarar och vi försöker möta utmaningar med nyfikenhet på varför, för allt beteende fyller en funktion.

Plats för fler

Vi vill att stallet ska vara en plats där man kan vara även när man inte rider och tränar. Vi har många barn som medlemmar. Hos oss finns också vuxna som börjar om eller har varit rädda för att rida, personer med fysiska hinder, den som är på väg tillbaka efter utbrändhet eller psykisk ohälsa, och barn och vuxna med NPF. Vi utgår från individen, häst som människa, och börjar där den är.

Vill du veta mer? Kontakta Nilla på ridskolan@trallekillark.se (kan ta ngn dag att få svar) eller ring gärna 076-10 99 444. Svarar alltid om det inte är under lektionstid.